2025
Yexus Khetos: Tus uas Peb Cia Siab rau thiab Kev Cog Lus ntawm Easter
Plaub Hlis Ntuj 2025


“Yexus Khetos: Tus uas Peb Cia Siab rau thiab Kev Cog Lus ntawm Easter,” Liyahaunas, Plaub Hlis Ntuj 2025.

Zaj Lus hauv Liyahaunas Txhua Hli, Plaub Hlis Ntuj 2025

Yexus Khetos: Tus uas Peb Cia Siab rau thiab Kev Cog Lus ntawm Easter

Dhau los ntawm kev cia siab thiab kev cog lus ntawm Easter, Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj, tus Cawm Seej ua rau peb txais tau tej yam hauv peb lub siab thiab teb tej lus nug ntawm peb sab ntsuj plig.

ceg ntoo qhuav qhawv

Cov duab los ntawm Michael Dunford

Thov nrhiav ib lub sij hawm ntsiag to thiab ib qhov chaw kom txhawb nqa koj sab ntsuj plig thaum koj nyeem zaj no.

Feem ntau, peb lub ntiaj teb ntxhov hnyo, muaj kev dag ntxias thiab kev muab hlob. Tiam sis thaum peb qhib siab, ua siab ncaj, thiab hais tseeb rau peb tus kheej thiab Vajtswv, ces peb yuav paub txog Easter txoj kev cia siab rau Yexus Khetos tiag tiag. Thaum ntawd peb yuav thov hais tias:

“Kuv yuav ua li cas kom rov qab pom tau kuv tsev neeg, kuv tus phooj ywg, tus uas kuv hlub?”

“Nyob hauv lub ntiaj teb uas neeg coob hais tias ‘kuv xaiv kuv tus kheej,’ kuv yuav ua li cas kom nrhiav tau kev kaj siab lug, kev cia siab, thiab nrog Vajtswv sib raug zoo (saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 107:19), thiab nrog lwm tus sib raug zoo?”

“Puas muaj leej twg uas kuv hlub tau—thiab leej twg yuav hlub kuv tiag? Tej kev sib raug zoo los ntawm kev khi lus puas txawj zoo zuj zus thiab kav ntev, muaj tej hlua uas muaj zog dua li kev tuag tej hlua, kom kuv zoo siab mus ib txhis li?”

“Thaum muaj kev mob kev nkees, kev txom nyem, thiab tej yam tsis ncaj, kuv yuav ua li cas kom muaj kev thaj yeeb nyab xeeb, kev koom siab koom ntsws, thiab kev to taub Yexus Khetos thiab Nws txoj moo zoo thiab lub Koom Txoos?”

Nyob hauv lub caij Easter no, kuv hais lus tim khawv txog Yexus Khetos thiab Nws tej lus cog tseg thiab kev cia siab rau Nws.

Kev Cog Lus txog Kev Sib Raug Zoo Los ntawm Kev Khi Lus

Vajtswv, peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej Mus Ib Txhis Li; Yexus Khetos, Nws Leej Tub uas Nws Hlub; thiab tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv yeej nyob ze peb. Lawv txoj kev kaj uas ci mus ib txhis li, txoj kev khuv leej, thiab kev hlub txhiv dim yeej nyob hauv txoj kev tsim ntuj tsim teb thiab txoj kev tsim peb (saib Amas 30:44; Mauxes 6:62–63).

Nyob hauv Rooj Sab Laj Saum Ntuj ua ntej lub neej no, “Hnub ntawd thaum kaj ntug txoog, tej hnub qub hu nkauj ua ke thiab tej tim tswv saum ntuj qw zoo siab” (Yauj 38:7). Peb tau xaiv kom muaj kev ywj siab xaiv. Nim no peb taug kev los ntawm kev ntseeg. Dhau los ntawm peb lub neej no, peb kawm txog Vajtswv lub tswv yim meej, kev xyiv fab, thiab lub hom phiaj, thaum peb raug lub ntiaj teb no tej kev tsis paub meej, kev poob siab, thiab tej teeb meem.

Tsis yog peb yuav tsum paub tsis meej nyob peb ib leeg xwb. Peb muaj peev xwm nrog Vajtswv sib tham, muaj kev ntseeg nyob hauv peb tsev neeg thiab nrog Haiv Neeg Ntseeg, thiab hloov los ua neeg uas ncaj, muaj kev ywj siab, thiab kev xyiv fab tshaj plaws thaum peb txaus siab thiab zoo siab ua raws li Vajtswv tej lus txib. Kev Theej Txhoj—txoj kev ua kom koom ua ke—dhau los ntawm Yexus Khetos ua rau peb txais tau kev sib raug zoo ntawm peb tej kev khi lus.

ceg ntoo uas tawg paj

Kev Cia Siab Los ntawm Yexus Khetos lub Neej thiab Ntiag Tug Hauj Lwm

Txhua hnub, Easter txoj kev cia siab thiab kev cog lus muaj Yexus Khetos cov koob hmoov thiab tej lus qhia los ntawm Nws txoj kev qhuab qhia neeg hauv lub ntiaj teb no. Tus uas Vajtswv tau tsa ua ntej, Yexus Khetos yog Vajtswv Tib Leeg Tub uas yug los hauv lub ntiaj teb (saib Yakhauj 4:5; Amas 12:33–34; Mauxes 5:7, 9). Nws tau loj hlob zoo thiab muaj tswv yim, nws ua haum Vajtswv siab thiab haum neeg siab (saib Lukas 2:52). Vim Nws tsuas xav uas raws li Nws Txiv lub siab nyiam, Yexus Khetos tau zam txim rau kev txhaum, kho neeg mob, tsa neeg sawv hauv qhov tuag rov qab los, thiab nplij cov neeg mob thiab kho siab.

Muaj ib hnub, tom qab Nws yoo mov 40 hnub, Nws ua tim khawv tias, “Tus Tswv tus Ntsuj Plig nrog nraim kuv, rau qhov nws tsa kuv ua tus qhia txoj moo zoo rau cov neeg txom nyem. Vajtswv txib [kuv] mus qhia txoj kev cawm dim rau cov neeg uas raug kaw, thiab kho cov neeg dig muag kom rov pom kev, thiab tso cov uas raug kev tsim txom kom dim” (Lukas 4:18; kuj saib Yaxayas 61:1).

Peb txhua tus yog cov neeg no.

Thaum txog Pluas Hmo Kawg, Yexus Khetos tau ntxuav Nws cov thwj tim ko taw (saib Yauhas 13:4–8). Nyob hauv Sab Ntuj Qub thiab Sab Ntuj Tshiab, tus uas yog “cov dej uas cawm txoj sia” thiab “cov mov mog muaj sia nyob” yog tus uas tsim lub cim nco txog. Nyob hauv txoj kev cai txais lub cim nco txog, peb thov Leej Txiv thiab peb khi lus kom ris Yexus Khetos lub npe, nco ntsoov txog Nws, thiab coj raws li Nws tej lus txib, kom peb yuav muaj Nws tus Ntsuj Plig nrog nraim peb nyob (saib Lukas 22:19–20; 3 Nifais 18:7, 10–11).

Nyob hauv lub Vaj Khexemanes, Yexus raug txom nyem tshaj tib neeg nyiaj taus kom txhiv peb dim thiab theej peb lub txhoj. Ntshav tawm hauv txhua lub qhov hws los. Nws raug tej kev mob no rau txhua tus, kom peb yuav tsis raug mob yog peb yuav hloov siab lees txim (saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 18:11; 19:16).

Vim muaj neeg ntxeev siab rau Nws thiab Nws raug lwm tus dag liam Nws, Yexus Khetos raug thuam thiab raug nplawm, thiab neeg phem muab hmab pos los ua kauj looj Nws taub hau (saib Mathais 27:26, 29; Malakaus 15:15, 17, 20, 31; Lukas 22:63; Yauhas 19:1–2). “Nws raug mob rau peb tej kev ua txhaum … nws tej tawv nqaij siav yog kho kom peb zoo” (Yaxayas 53:5). Nws twb “raug ntsia saum tus ntoo khaub lig lawm” kom thiaj coj tau peb los cuag Nws (saib 3 Nifais 27:14–15). Tiam sis, txawm nyob saum tus ntoo khaub lig, Yexus Khetos tau zam txim (saib Lukas 23:34). Nws hais kom Yauhas saib xyuas Nws niam (saib Yauhas 19:26–27). Nws xav tias neeg tso Nws tseg (saib Mathais 27:46; Malakaus 15:34). Kom yuav muaj raws li cov vaj lug kub hais, Nws hais tias Nws nqhis dej (saib Yauhas 19:28). Thaum Nws ua txhua yam tiav lawm, Nws “txawm tu siav nrho lawm” (Lukas 23:46; kuj saib Yauhas 10:17–18).

Yexus Khetos paub pab peb thaum peb raug mob, kho siab, nyob peb ib leeg thiab raug tej yam nyuaj (saib Amas 7:12). Tej kev txom nyem no feem ntau los rau peb vim peb raug tej yam uas lwm tus xaiv. Nws kuj paub nrog peb zoo siab thaum peb muaj kev xyiv fab thiab ris Nws txiaj, paub pab peb los kua muag zoo siab thaum peb muaj kev xyiv fab puv npo. Nws ua siab mos siab muag hu peb lub npe, los ntawm Nws lub suab, los rau hauv Nws pab yaj. Nws hu kom txhua tus neeg los. Nws caw peb los pom thiab to taub lub neej hauv ntiaj teb no raws li lub zeem muag uas pom tau mus ib txhis li. Thaum peb ua siab ncaj thiab ua raws li peb tej kev khi lus, Nws cog lus tias txhua yam yuav ua hauj lwm ua ke kom ua zoo rau peb (saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 90:24; Loos 8:28).

Raws li Nws lub sij hawm thiab txoj kev, txhua yam yuav txum tim rov qab los—tsis yog kom muaj zoo li qub tiam sis kom muaj raws li yus muaj peev xwm ua. Muaj tseeb tiag, Yexus Khetos muaj hwj chim txhiv peb dim ntawm kev ua qhev thiab kev txhaum, ntawm kev tuag thiab ntuj txiag teb tsaus, thiab yuav pab peb ua raws li Vajtswv lub hom phiaj thaum peb hloov los ua neeg zoo dua li peb txawj xav, dhau los ntawm kev ntseeg thiab kev hloov siab lees txim.

Kev Cog Lus Yuav Cawm Peb Dim

Vim muaj Yexus Khetos, kev tuag tsis yog qhov kawg. Hauv lub caij Easter, peb tshaj tawm tias:

Kev tuag tu nrho; neeg dim txim.

Yexus kov yeej mus ib txhis.

Los ntawm Nws Leej Txiv tej lus txib thiab lub hwj chim, Yexus muaj peev xwm txo Nws txoj sia thiab rov qab muaj sia (saib Yauhas 10:17). Thaum Nws lub cev tseem nyob hauv lub ntxa, Yexus Khetos tau qhia thiab pab cov neeg hauv lub ntuj ntsuj plig, tshaj tawm txog “lawv txoj kev txhiv dim tej hlua ntawm txoj kev tuag” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 138:16).

Thaum txog hnub peb sawv ntxov, Nws sawv tawm lub ntxa los. Nws hais lus rau Maivliag. Nws tshwm sim rau ob tug thwj tim thaum taug kev Ema-us, Nws cov Thwj Tim, thiab lwm tus. (Saib Mathais 28; Malakaus 16; Lukas 24; Yauhas 20.)

Nws tau hais lus tim khawv, caw Nws cov thwj tim muab lawv tej lub vas ntaus rau ib sab nkoj; zaum no, txawm yog muaj ntses ntau heev los, lawv tej vas tsis tau ntuag (saib Yauhas 21:6–11; Lukas 5:3–7). Nws tau muab mov rau cov thwj tim noj thiab thov Petus peb zaug kom yug Nws pab yaj (saib Yauhas 21:12–17) Nws tau nce mus saum ntuj, tshaj tawm tias Nws cov thwj tim thaum ntawd thiab peb txhua tus yuav tsum qhia txog Easter cov xov xwm zoo tshaj plaws thiab Nws txoj moo zoo rau txhua haiv neeg, xeem neeg, thiab cog neeg (saib Mathais 28:19–20; Malakaus 16:15).

Yexus Khetos yog peb tus Tswv Yug Yaj Zoo thiab Vajtswv tus Me Nyuam Yaj. Nws tau txo Nws txoj sia rau Nws cov yaj. Nyob hauv lub vaj thiab saum tus ntoo khaub lig, Nws ris tej yam uas neeg ris tsis taus thiab theej peb lub txhoj. Nyob hauv lub neej no thiab mus ib txhis li, Nws ua yam ntxwv rau peb kom paub “kev tuag qhib kev rau peb taug txoj kev nyob mus ib txhis li.”

Dhau los ntawm Yexus Khetos lub hwj chim Theej Txhoj thiab Sawv Rov Los, peb lub cev nqaij daim tawv thiab tus ntsuj plig yuav rov qab los koom ua ke thaum peb sawv rov los. Peb yuav muaj ntsej muag thiab lub cev nqaij daim tawv uas muaj yeeb koob, rov qab muaj li qub. Ib txoj plaub hau los yuav tsis tu saum peb taub hau mus. Peb yuav tsis raug tej yam los ntawm lub sij hawm, kev mob kev nkees, tej xwm txheej, thiab lub hlwb uas khiav tsis zoo. Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj yuav foom koob hmoov rau peb kom peb kov yeej tau txhua yam kev tuag ntawm sab ntsuj plig. Yog peb hloov siab lees txim, peb dim txhua yam kev txhaum thiab kev tu siab thiab txais tau kev hlub thiab kev xyiv fab puv npo mus ib txhis li. Thaum peb yog neeg dawb huv, ces peb yuav rov qab mus nrog cov uas peb hlub hauv peb tsev neeg kom nrog Vajtswv peb Leej Txiv thiab Yexus Khetos nyob hauv lub ntuj xilethi-aus.

Peb yuav rov qab pom cov uas peb hlub dua. Thaum peb rov qab los koom nrog cov uas peb hlub, peb yuav rov qab sib pom dua nrog ib lub zeem muag uas pom tau mus ib txhis li—yuav muaj kev hlub, kev to taub, thiab ua siab zoo ntau ntxiv. Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj yuav pab peb nco qab txog tej yam uas muaj nqis tshaj thiab tej yam uas tsis muaj nqis hlo li. Qhov uas peb ntseeg peb tus Cawm Seej thiab ris Nws txiaj yuav ua rau peb nyob kaj siab lug, ris peb tej nra, ua rau peb sib raug zoo nrog lwm tus, thiab ua rau tej tsev neeg koom ua ke hauv lub neej no thiab nyob mus ib txhis li.

ceg ntoo uas muaj paj

Kev Cia Siab txog cov Koob Hmoov Nplua Mias thiab Kev Xyiv Fab

Easter uas los ntawm Yexus Khetos qhib rooj ntug, ua rau txhua yam tawg paj txi txiv, thiab tej thav av yuav muaj ntau nplua mias. Easter uas los ntawm Yexus Khetos yog kev nplij thiab saib xyuas cov poj ntsuam thiab cov me nyuam ntsuag, cov tshaib plab, thiab cov uas pab tsis taus lawv tus kheej, cov uas ntshai, raug lim hiam, los sis raug mob. Vim Nws saib xyuas txhua tus, Yexus Khetos caw peb ib leeg txhawb pab nrog kev hlub thiab kev khuv leej ib leeg, ib yam li Nws ua.

Hais txog txhua yam zoo, Yexus Khetos muab tej ntawd txum tim rov qab los (saib Yauhas 10:10; Amas 40:20–24). Nws cog lus tias “lub ntiaj teb twb puv nkaus, thiab twb muaj txaus thiab muaj seem” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 104:17). Nws txoj kev muab txhua yam txum tim rov qab los los muaj Nws txoj moo zoo tag nrho, Nws txoj cai pov thawj hwj thiab lub hwj chim, cov kab ke thaib kev khi lus dawb huv hauv lub Koom Txoos, uas twb hu raws li Nws lub npe, uas yog Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg.

Easter los ntawm Yexus Khetos los muaj tus Tswv cov tsev ntau ntxiv uas nyob ze Vajtswv cov me nyuam hauv ntau qhov chaw, ua rau peb lub siab txais lus qhuab qhia txog “cov neeg cawm seej saum lub roob Xi-oos” (saib Aunpadiyas 1:21). Tus Tswv npaj ib txoj kev dawb huv rau peb uas tej yam hauv lub ntiaj teb pab cov neeg tuag uas peb hlub xav tau thiab lawv ua tsis taus lawv tus kheej.

Nov yog kuv txoj kev cia siab, kuv txoj kev cog lus thiab tej lus tim khawv. Kuv ua tim khaw txog Vajtswv peb Leej Txiv; peb tus Cawm Seej thiab tus Txhiv Dim, Yexus Khetos; thiab tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv Hauv lub caij Easter thiab txhua hnub, thov kom peb yuav nrhiav tau kev cia siab thiab kev cog lus mus ib txhis txog Vajtswv txoj hau kev thiab txoj kev zoo siab, uas muaj tej kev khi lus kom pab peb hloov los ua neeg uas tsis txawj tuag thiab muaj txoj sia nyob mus ib txhis li. Txhua hnub thov kom peb txoj kev paub txog Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj yuav ris peb tej nra, pab peb nplij lwm tus lub siab thaum lawv nyuaj siab, thiab ua rau peb txais tau Nws txoj kev xyiv fab puv npo.

Dhau los ntawm kev cia siab thiab kev cog lus ntawm Easter, Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj, tus Cawm Seej ua rau peb txais tau tej yam hauv peb lub siab thiab teb tej lus nug ntawm peb sab ntsuj plig.

Lus Cim

  1. Yauhas 4:10, 14; 6:35; 7:37; kuj saib Yaxayas 49:10.

  2. Saib Mathais 26:26–29; Malakaus 14:22–25; Lukas 22:17–20; 3 Nifais 18:1–11.

  3. Nws Twb Sawv Lawm!,” Cov Nkauj Qhuas Vajtswv, zaj 86.

  4. Saum Ntoo Khaub Lig Nyob Pem lub Roob,” Cov Nkauj Qhuas Vajtswv, zaj 81.

  5. Saib Teachings of Presidents of the Church: Joseph Smith (2011), 473, Txoj Moo Zoo cov Ntawv.