Pianobönen

Miguel slog upp sina pianonoter och stirrade på de svarta noterna på sidan. Hans lärare hade just gett honom en ny sång att spela. Den såg ut att vara riktigt svår! Den här skulle ta ett tag att lära sig.

Han satte ner fingrarna på tangenterna och började leta efter de rätta noterna på pianot. Pling, pling, KLONK. Om och om igen tryckte han ner fel tangenter när han spelade.

Varför blev det inte rätt toner? Den här sången var mycket svårare än primärsångerna som han älskade att spela. Han var så frustrerad! Han bankade med händerna på pianotangenterna. Blonk!

”Miguel?” ropade mamá. ”Går det bra där inne?”

”Ja.” Miguel suckade. ”Den här låten är bara så svår.”

Mamá kom in i rummet. ”Vad tråkigt att du är frustrerad. Bad du innan du började öva?”

”Nej.” Miguel hade inte tänkt på det.

”När jag ska lära mig något nytt tycker jag om att be en bön innan jag övar. Vår himmelske Fader finns här för att hjälpa oss. Det spelar ingen roll om du idrottar, håller tal i kyrkan eller spelar piano. Vi kan alltid be honom om hjälp, för vi kan inte alltid klara allt på egen hand.”

Kunde bönen verkligen hjälpa honom att lära sig den nya sången på pianot? Han bestämde sig för att försöka.

Dagen därpå satte sig Miguel ner vid pianot igen, redo att öva. Men innan han började kom han ihåg att be.

”Käre himmelske Fader”, sa han, ”hjälp mig att lära mig min nya sång. Den är svår att lära sig, men jag vet att jag kan klara det med din hjälp.”

Sedan avslutade han med att tacka sin himmelske Fader för sina välsignelser. Hans armar slappnade av och han var redo att öva.

Sakta började han hitta tonerna på tangenterna och spela dem en efter en. Han fortsatte att öva. Innan han visste ordet av kunde han spela början av sången! Han märkte inte ens hur länge han hade övat.

Mamá tittade in i rummet. ”Wow, Miguel. Det låter jättebra!”

”Tack!” sa Miguel. ”Jag tror att när jag bad innan jag övade hjälpte det mig att ha tålamod och lära mig lite i taget.” Han bläddrade igenom sidorna i sången. ”Det är bättre än att försöka lära sig allt på en gång.”

”Du har börjat bra!” sa mamá med ett leende. ”Innan du vet ordet av kommer du att lära dig hela sången.”

Miguel log tillbaka. Sedan satte han händerna på tangenterna och började spela.

Illustrationer: Tracy Nishimura Bishop