Att komma närmare Jesus Kristus

Jag vill tacka de många vänner och medlemmar som har bett och uttryckt sitt stöd för mig i mitt nya ämbete. Frekventa hänvisningar till ämbetets ”mantel” som lägger sig på mig har föreslagit att jag börjar med några observationer om betydelsen av den termen.

Ordet mantel används i Bibeln för att beskriva profeten Elias mantel som föll ner över Elisa som en symbol för överlämnandet av profetisk auktoritet. Termen mantel kom in i den återställda kyrkans historia i många rapporter om mötet i Nauvoo om vem som skulle efterträda den mördade Joseph Smith. Många närvarande nedtecknade sin upplevelse av att ”Josephs mantel” lades på Brigham Young. Dessa upplevelser tog sig många uttryck. En del hade visuella upplevelser, en del hörde Josephs röst, många hade en känsla – var och en av oss tar emot uppenbarelser på olika sätt.

När Russell M. Nelson kallades till vår profet hade jag en liknande upplevelse. Jag hade suttit bredvid denne apostel vid mötena som de tolvs kvorum hade i 34 år, men när profetens mantel föll på president Nelson kände jag att hans profetiska gåvor förstorades. Vi har alla bevittnat hans djupgående ledarskap.

Efter president Nelsons död upplevde jag en annan betydelse av ”manteln”. För åskådare symboliserar den en överföring av prästadömsmyndighet. För personen som tar emot denna myndighet är den mycket annorlunda och mycket verklig. Inom några minuter efter att jag fått veta att vår president var död, kände jag hur ansvarets tyngd lade sig över mig, tillsamman med viktiga intryck av vad jag var tvungen att göra nu.

Som er ledare ber jag om det som vår himmelske Fader vill för var och en av oss – och det är att vara eller bli aktiva medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och fortsätta framåt på förbundsstigen in i evigheten. Vi behöver varandras böner. Jag känner den positiva effekten av era böner. Jag är tacksam, och jag älskar er.

Jag känner att jag måste betona den varning som president Russell M. Nelson gav oss, att ”i kommande dagar blir det inte möjligt att överleva andligt utan den Helige Andens ledande, tröstande och ständiga inflytande”. En av de många anledningarna till att ni kommer att behöva den Helige Andens ständiga inflytande är att ni lever i en tid när motståndaren har blivit så skicklig på att förklä sanningen att om ni inte har den Helige Anden kommer ni att bli bedragna. Många hinder ligger framför oss. Distraktionerna kommer att vara många. Även aktiva medlemmar kan ibland ha funderingar kring vissa historiska, doktrinära eller sociala frågor som rör kyrkan. Jag vill hjälpa alla våra medlemmar att övervinna nuvarande eller framtida tvivel. Oavsett vilka dessa tvivel är kan vi övervinna dem genom att komma närmare vår Frälsare Jesus Kristus. Gång på gång har han lärt oss att han är vägen.

Jag delar med mig av fyra tankar om vad som kommer att föra oss närmare vår Frälsare.

• För det första, stärka vår tro på honom.

• För det andra, bli mer ödmjuka.

• För det tredje, söka hjälp från andra.

• Och för det fjärde, ha tålamod.

Det första är att vi fokuserar på att utveckla vår tro på Gud och hans Son Jesu Kristi mission. En stark tro kräver mer än en stark önskan. Det innebär att man dagligen försöker ett steg i taget, med bön och skriftstudier. Vi kan öka vår hängivenhet mot principerna i den första trosartikeln där det står: ”Vi tror på Gud den evige Fadern, på hans Son Jesus Kristus och på den Helige Anden.” Dessa principer förankrar vår tro på Gud och håller oss förankrade vid evangeliets sanning och vid vår Frälsares föredöme i att tjäna våra medmänniskor.

För det andra för större ödmjukhet oss närmare Jesus Kristus. Detta hjälper oss att övervinna frågor om Herrens lära. När vi är ödmjuka kan vi tydligare höra Herrens röst. Vi behöver alla hjälpare som lär oss ödmjukhet. Jag delar med mig av tidig personlig erfarenhet som hjälpte mig att komma tillbaka på ödmjukhetens väg. Under mitt första år som professor vid University of Chicago Law School dog en känd lärare, och vår dekanus bad mig att undervisa hans klasser i flera veckor tills en lämplig lärare kunde hittas. Jag var inte särskilt insatt i det juridiska ämnet, så jag kämpade hårt och kände till slut att jag kunde gratulera mig själv till att ha fullgjort uppgiften. Efteråt gav en student mig något som jag trodde skulle vara en komplimang. Han sa: ”Herr Oaks, jag gick i klassen du undervisade åt professor [si-och-så], och jag måste säga att jag verkligen var imponerad. Du kommer att bli en bra lärare en dag.”

Varför hjälpte den erfarenheten mig? Jag hade en alltför stor tilltro till min förmåga som lärare, och den eleven gav mig ett perspektiv som fortfarande är till välsignelse för mig.

President Ezra Taft Benson undervisade oss fantastiskt bra om ödmjukhet. Han gjorde det som en del av sin minnesvärda undervisning om högmod. ”Botemedlet mot högmod”, lärde han, ”heter ödmjukhet – saktmod, undergivenhet.” ”Ödmjukheten besvarar Guds vilja – den fruktar hans domar och ser till våra medmänniskors behov.” ”Låt oss välja att vara ödmjuka”, vädjade han. Jag tillägger, se till andras behov, och ödmjukhet följer.

Liksom tron på Gud är ödmjukhet en stor dygd som ges för att lära oss andra dygder som är nödvändiga för att vi ska bli det som vår himmelske Fader och hans enfödde Son skapade oss för att bli.

I ett tal här på BYU för många år sedan definierade president Spencer W. Kimball ödmjukhet som ”läraktighet”. Han förklarade:

”Ödmjukhet är läraktighet – en förmåga att inse att alla dygder och förmågor inte är koncentrerade till en själv … Ödmjukhet är aldrig anklagande eller stridslysten … Ödmjukheten är ångerfull och försöker inte rättfärdiga sina dumheter. Den förlåter andra i insikten om att det kan finnas fel av samma slag, eller värre, [som vi själva begår] … Ödmjukhet gör inga anspråk på popularitet och ryktbarhet; kräver inga hedersbetygelser.”

Ödmjukheten är ett av de kraftfulla bud som vi har fått för att vägleda oss på våra jordiska resor. Den förbereder oss för vårt fastställda möte med vår Frälsare och Återlösare, Jesus Kristus. Se till att inte bli distraherade. Kom ihåg hans liknelse om de tio jungfrurna – vi vill vara bland de fem ödmjuka som fick tillträde till Herrens närhet.

Herren älskar alla sina barn och längtar efter att de ska återvända, men vi känner alla till exempel på återvända missionärer som har avbrutit sin andliga tillväxt genom perioder av inaktivitet. Vi känner till ungdomar som har äventyrat sin andliga tillväxt genom att skilja sig från kyrkans lära, till exempel de som uttrycker en bristande önskan att gifta sig eller att skaffa barn. Och det finns vuxna medlemmar som inte försöker vara ett folk som ingår förbund, till exempel män som inte förbereder sig för ordination till melkisedekska prästadömet.

De som har en minskande tro och aktivitet i den återupprättade kyrkan är en stor källa till oro för era profetledare. Vi älskar er, unga och gamla, män och kvinnor. Det gör Herren också! Gud är obeveklig i sin kärleksfulla strävan efter var och en av er. Håll buden och var trogna de förbund som så många av er har ingått för att vägleda er längs förbundsstigen. Låt aldrig er sekulära kunskap begränsa era utsikter.

Vi är tacksamma över att veta att det finns två metoder för att få nödvändig kunskap: 1) Den ena är människans framväxande avslöjanden som upptäcks genom den vetenskapliga metoden, och 2) är de sanningar som avslöjas genom den andliga metoden, som börjar med tro på Gud och förlitar sig på skrifterna, inspirerad undervisning och personlig uppenbarelse. Det finns i slutändan ingen konflikt mellan kunskap som erhålls genom dessa olika metoder eftersom Gud, vår allsmäktige, evige Fader, vet all sanning och uppmanar oss att lära genom båda metoderna.

De som inte tror på Gud och formellt förkastar ”traditionell religiös moral” och enbart förlitar sig på ”tester av vetenskapliga bevis” uppfyller Mormons boks beskrivning av dem som ”lever utan Gud i världen”.

Äldste Richard L. Evans hade ett bra svar för dem som tappar balansen av vissa vetenskapliga bevis som verkar strida mot hur vi förstår skrifterna:

”Det kan finnas vissa skenbara avvikelser”, sa han. ”Oroa dig inte för dem. Evigheten är lång. Jag har stor respekt för lärande, för akademiska strävanden och universitetsatmosfären … Jag har stor respekt för vetenskap och vetenskapsmän och för sökandet efter sanningen. Men kom ihåg detta: vetenskap, är trots allt (även när den är sann och slutgiltig och faktabaserad) helt enkelt människans upptäckt av några saker som Gud redan vet och kontrollerar i sitt organiserande av universum … Gud har inte berättat för oss allt han vet. Vi tror på kontinuerlig uppenbarelse. Ha tålamod. Håll dig ödmjuk och balanserad i allt.”

Ödmjukhet, tro och förtröstan på Herren är botemedlen mot att vackla. Mormons bok lär ut att Herren ”välsignar och ger dem framgång som sätter sin lit till honom”. Att lita på Herren är ett särskilt behov för alla som felaktigt förkastar från Guds bud och hans profeters läror, genom att mäta dem mot människans senaste rön och visdom.

Ett tredje sätt att komma närmare vår Frälsare är att umgås med andra troende. Detta inkluderar samtal med betrodda närstående, lokala medlemmar i kyrkan och andra trogna vänner.

Kom ihåg att för att överleva andligt behöver du den Helige Andens ständiga inflytande. Ett överflöd av spekulationer och falsk information i poddsändningar och på sociala medier omger oss. Vissa kanske protesterar mot eller ifrågasätter sanningen i kyrkans lära utan att känna till eller ens förstå den lärans fulla innebörd

Låt dig inte övertalas av falsk eller felaktig information. Samtala om dina bekymmer med trofasta, välinformerade vänner och ta alltid med dig dessa bekymmer till Herren.

Herren har berättat väldigt lite om vissa saker. Vi vet till exempel ytterst lite om den andevärld som följer efter dödligheten eller ens om den andevärld som föregick den. Denna brist på kunskap kan vara skadlig när vi förlitar oss på trosföreställningar om dessa ämnen, från välmenande människor som undervisar bortom det som Gud har valt att uppenbara. Att lita på Gud i det vi vet och det vi inte vet är ett bra skydd mot tvivel som bygger på felaktiga idéer, i stället för det som Gud har valt att uppenbara.

Jag vill berätta om en upplevelse som en klok stavspresident här på campus hade. Han blev kontaktad av en ung man i sin stav som beundrade honom och bad honom att vara hans mentor i affärslivet. Efter några veckor anförtrodde sig den unge mannen till honom: ”Jag borde berätta för dig att jag har bestämt mig för att lämna kyrkan. Jag tror inte längre.” Den förvånade stavspresidenten bar genast sitt djupa vittnesbörd om evangeliet som hade gett honom så mycket glädje, frid och inspiration. Den unge mannen satt häpen och stirrade tillbaka på honom med tårar i ögonen och sa: ”Jag har inte hört någon tala så där på flera månader. Jag har umgåtts med vänner som inte tror.” Jag säger till er alla, som den vise stavspresidenten sa till den här unge mannen: sök efter vänner och medarbetare som strävar efter att följa Herren med vilka du kan känna Anden och förstärka din tro.

Omge dig med människor som tror. En enastående profet i Mormons bok lärde ut denna sanning:

”Tro på Gud. Tro att han är och att han har skapat allt, både i himlen och på jorden. Tro att han har all visdom och all makt, både i himlen och på jorden. Tro att människan inte förstår allt det som Herren kan förstå.

Och vidare: Tro att ni måste omvända er från era synder och överge dem och ödmjuka er inför Gud.”

Skydda dig själv genom att varje vecka förnya dina förbund genom att ta del av sakramentet och genom konsekventa ansträngningar att leva i enlighet med dessa heliga förbund. De som har tagit emot sin begåvning bör inkludera regelbunden närvaro i templet. Summerat: stanna kvar på förbundsstigen. Dessa enkla metoder skyddar och stärker dig.

Vi är alla under utveckling. Vi befinner oss alla på olika platser på det som president Nelson kallade förbundsstigen. Vi måste ha tålamod med varandra och ibland även med oss själva. Att övervinna tvivel, att lösa konflikter mellan vetenskapens framväxande kunskap och religionens ibland ofullständiga lärdomar kan vara en lång process, som att bygga upp tro eller förvärva ödmjukhet. Håll fast vid första trosartikeln även om något annat är osäkert. Och medan du väntar, vänta på Herren, vilket innefattar att lita på hans val av tid såväl som på hans löften.

Och medan vi väntar bör vi ägna oss åt att tjäna andra. Om och om igen undervisade Jesus om och demonstrerade kraften i att tjäna andra.